Erika Kvarnlöf - En bra vana och en dålig

Vår lillkille har fått en mycket bra vana. Eller kanske snarare rutin. Jag ammar honom vid sju-halv åtta- tiden efter att ha tagit på pyjamas och gjort honom i ordning för kvällen. Därefter lägger jag honom i spjälsängen, ger honom en puss och säger godnatt. Sedan ligger han där och kikar tills han somnar själv. I bland får man gå in och stoppa i nappen men sedan somnar han efter en stund. Under natten vaknar han en till två gånger och vill ha mat. Jag tar då upp honom, ammar och lägger sedan tillbaka honom i hans säng där han så gott som alltid somnar om.
Det var den goda vanan det. Den lite sämre vanan är att han numera alltid vaknar klockan fem på morgonen och då somnar han inte om utan vill vara vaken och ha uppmärksamhet en stund. Sedan somnar han men vill ha mat ungefär varje timme fram till klockan åtta. Så det där med sovmorgnar är ett minne blott numera. Men oftast är han glad och ligger och skrattar och jollrar på morgonen när man ger honom uppmärksamhet så man kan ju inte bli annat än glad ändå.