På vinden hittade jag mina första svarta läderstövlar. Som jag letade för att hitta ett par som satt bra runt mina supersmalsmala vader det där sista året på gymnasiet. Det hade precis blivit modernt med svarta stövlar och jag minns att det var jättesvårt att hitta några. Tillslut fann jag dem i Göteborg.
Mina studentskor, även de numera förpassade till vinden, ett par vita remsandaler med hög platåklack. De använde jag ofta den där sommaren efter studenten. Gärna tillsammans med min rosa Barbie-klänning som inhandlades i Paris på Tågluffen. Ett antal svarta streck minner om galna äventyr och roliga nätter.
Sandalerna som har varit med på flera resor. Fotriktiga och inte så roliga, inget par som jag direkt har gått i särskilt mycket här hemma men oumbärliga på resa. De har bland annat beträtt thailändsk mark. Och de efterträdde ett annat par som var med på både tågluff i Europa och arbete på Sicilien.
Och när vi ändå nämner Thailand, de rosa klackskorna som jag köpte för noll och ingenting på ett varuhus i Phuket.
Ett antal svarta pumps som har varit med på både bröllop och begravning. De har beströtts med både tårar av glädje och av sorg.
Pumpsen och ankelbootsen vi köpte i Stockholm under tjejhelgen för några år sedan. Jisses vad skor vi inhandlade… Även de har blivit flitigt använda.
De läckra röda pumpsen som har varit med både på jobbet och min möhippa.
De silvriga skorna som ledde till att vi införde temaklädsel på mitt förra jobb. De skulle varje fredag vara slips och skjorta för herrarna samt klackskor och kjol för damerna.
Bröllopsskorna. De är ack så trasiga och medtagna, klackarna är nedslitna och satintyget har fått stygga gräsfläckar som inte går bort. Men att slänga dem, aldrig!
Badtofflorna från Kroatien. Praktiska, nödvändiga och skitfula.
Tofflorna jag hasade runt i på BB. Platta och inte särskilt moderiktiga. Men vad brydde jag väl mig om det då?
Och något säger mig att det kommer att komma fler skor. Och med dessa en hel hop minnen...
