En häromdagens
Det har blivit lite dåligt med outfitbilder här på bloggen det senaste. Tiden har inte riktigt räckt till och efter långa arbetsdagar är man varken sugen eller i form för att ställa sig framför kameran. Men ni som följer mig på Instagram (kikelikan är mitt alias) har i alla fall fått se mina garderobsfynd a la
#shoplessjune. Här kommer några av dem.
Tröja Ruthstore, byxor H&M, skor Bianco, örhängen gåva från en vän
Kloka ord
Mateus rosa fjäril
Jag är sugen på att komplettera min fina ljusrosa mateus-servis med några tallrikar med fjärilsmotiv. De är verkligen otroligt vackra.
Key Lime Pannacotta
Åh vad det är roligt att göra efterrätter. I dag fick vi besök och när jag funderade på vad jag skulle bjuda på hittade jag ett recept på Key Lime Pie i glas. Men då vi inte fick tag i kondenserad mjölk fick jag tänka om. Istället slängde jag ihop en Key Lime Pannacotta och den blev riktigt smarrig.
4 portioner
3 dl grädde
1 st gelatinblad
4 msk socker
1 st vaniljstång
1 st limefrukt(er)
Digestivekex
Kivi
Jordgubbar
1. Lägg gelatinbladet i blöt, koka upp grädden, dela och skrapa ur vaniljstången och lägg detta tillsammans med sockret i grädden. Låt resten av vaniljstången koka med. Låt detta koka i cirka 5 minuter. Dra kastrullen av plattan.
2. Ta upp och släng vaniljstången.
3. Dela limen och pressa ur saften i gräddblandningen.
4. Krama vattnet ur gelatinbladet och låt det smälta ned i den varma vaniljgrädden.
5. Krossa digestivekexen och lägg dem i botten på glasen. Spara lite till dekoration.
6. Häll upp pannacottan över de krossade digestivekexen och låt stelna i kylen i cirka 3 timmar.
7. Garnera strax före servering med krossade digestivekex, kivi och jordgubbar.
Pastellfärgade grytor från Chasseur
Åh, nu har jag förälskat mig i en gryta. Kolla in dessa läckerbitar från Chasseur. Den rosa gjutjärnsgrytan hade kunnat få flytta in i vårt kök på direkten. Dessvärre är det en tillfällig upplaga och just den rosa verkar vara slut överallt. Den är dock inte helt billig heller men ack så snygg. Vill ha!
En tillspetsad kruka
Jag älskar hemmafix som går snabbt, är enkelt och blir snyggt. Jag har inte riktigt tålamod, eller tid heller för den delen, att sitta och pilla med något i timmar. Jag tröttnar alldeles för fort och om jag blir avbruten och inte får göra klart finns det risk att projektet blir liggande..
Därför passade det här mig utmärkt. En lite tråkig kruka, ett spetsband och dubbelhäftande tejp. Tidåtgång cirka fem minuter.
Klart!
Krukan passar dessutom utmärkt bland de andra tillspetsade sakerna i
vårt vardagsrum. Och jag som älskar spets kommer snart att dra igång fler små projekt. För mer inspiration kan ni läsa mitt tidigare inlägg,
Lace DIY.
Ett fynd
Tänk så mycket man har i sina gömmor som man har glömt bort. Detta är verkligen en anledning till att gå all in när det gäller
#shoplessjune. För när man måste tänka efter vad man har, börja rensa och titta vad som finns längst in i garderoben eller i källare och på vinden, ja då kan det faktiskt visa sig att man kan göra fynd. I morse drog jag ut en låda i mitt smyckesskrin som jag sällan tittar i och voilá, där låg det fina armbandet med fredsmärket på som jag helt hade glömt bort att jag har. Vilket fynd!
Och mina easytone-skor från Reebok, åh vad sköna de är. Kanske minns ni att jag var med i ett inslag i
Expressen om just de här skorna för två år sedan. Det var mycket snack om rumpa i den artikeln och med facit i hand vet jag inte om skorna har bidragit till en snyggare sådan men de är som sagt väldigt sköna att gå i i alla fall :)
T-shirt BikBok, tights H&M, keps NY, skor Reebok Easytone,
Var går gränsen?
En ständigt aktuell fråga i sociala medier-världen är var man drar gränsen för vad som är för personligt att visa eller skriva om. Många delar med sig av precis hela sitt privatliv. Nu senast berättade exempelvis
Katrin Z i detalj om hur det gick till när hon blev gravid. Mycket underhållande att läsa och det ger med största sannolikhet många följare men det är långt ifrån var min egen gräns går.
Andra väljer att blogga anonymt och lämna ut så lite som möjligt av sitt privatliv. Själv har jag flyttat fram gränsen genom åren. Till en början visade jag knappt några bilder på mig själv och avslöjade inte mitt riktiga namn. Men med tiden har jag tyckt att det har känts helt ok att delge er läsare lite mer av mig. Ett och annat lite personligare inlägg och fler bilder på mig har det därför blivit.
En gräns som jag dock håller stenhårt på är den att inte visa några bilder på min son. Och den regeln gäller för alla sociala medier. Jag kan exponera mig själv men han ska inte fara runt i cyberspace utan min kontroll. Japp, jag är ett kontrollfreak. Sedan har jag all respekt för dem som visar många bilder på sina småttingar. Jag älskar själv att läsa sådana bloggar (framförallt mina vänners) och ibland blir jag faktiskt lite avundsjuk. För jag skulle också gärna vilja visa min söte, underbare och (om jag får säga det själv) faktiskt mycket bildsköne son. Men jag kommer att vänta tills den dag då han är så pass stor att han själv kan avgöra om han vill vara med. Och det är ett beslut som jag har tagit tillsammans med min man.
Så nej, även om det säkert gör att jag får färre besökare på bloggen, jag kommer inte att visa några bilder på lillkillen här. Och inte heller i några andra sociala medier där jag är aktiv. Tråkigt, kanske. Känns beslutet rätt för mig, ja.
En av mina förebilder,
Ebba von Sydow, har en sund inställning till det här tycker jag. Hon visar mycket av sig själv men har en fin linje när det gäller barnen. Även om de är med på bild då och då både på bloggen och på Instagram. Och hennes man syns aldrig i bloggen. Likt min man är han nog inte alls intresserad av att vara med i sådana här sammanhang.
Så nej. Här får ni inte följa med in i sovrummet eller i bilen som hos Katrin och Bingo och det blir inga bildkavalkader på söta barn. Så min gräns är tydlig. Men jag hoppas att ni gillar det ni finner här ändå.
Hur tänker ni kring att visa barnen i sociala medier?
Mycket mer än så här blir det inte när det gäller bilder på liten.
Veckans eko, bananer
Heja
Anna som har skrivit ett så bra och lagom ilsket inlägg om varför man ska välja ekologiska bananer. Det finns egentligen inte mycket att tillägga i frågan. Anna täcker in mina åsikter på ett utmärkt sätt. Ska du köpa bananer, köp ekologiska. Hittar du inga ekologiska, låt bli att köpa. Thats it!
En tillspetsad måndag
Inspirerad av prinsessan Madeleines vackra spetsklänning rotade jag fram den här fina spetstoppen ur garderoben. Nu är den ju dock så långt ifrån en Valentino man kan komma, den är faktiskt inköpt i Ullared för en billig peng. Jag har bara använt den ett par gånger under en kavaj men nu när det är varmare ute passar den perfekt att ha över ett linne. Jag hade ett par guldiga örhängen på mig i dag också men de åkte av när jag kom hem från jobbet och sedan glömde jag bort dem när jag skulle fota.
De högklackade skorna har jag traskat runt i på jobbet hela dagen. Det är en fördel när man ofta jobbar inomhus framför datorn. Men när jag gick till och från buss och tåg, ja då åkte Conversen på. Det blir inga långa promenader i stilettklackar för min del.
Och när det gäller mina outfitbilder vill jag spegla hur man faktiskt kan se ut under en dag. Jag vill inte ta snygga bilder för att sedan byta om till något annat. Eller visa en helt hopplös outfit som man inte kan röra sig i. Därför har jag själv svårt för de där riktigt flashiga modemagasinen där modellerna poserar på klippor eller i annan otillgänglig miljö i kläder som man omöjligt skulle kunna gå i under en vanlig dag. Eller ens under en ovanlig dag...Nä, här hos mig bjuder jag på det mer vardagligt och praktiskt snygga (hur praktiskt det nu kan vara att ha vita jeans när man har en liten tvååring OCH man åt tomatsås till middag...byxorna är i tvätten nu). Jag hoppas att ni gillar det.
Topp Gekås, linne och jeans H&M, klocka Ur&Penn, armband ?, solglasögon Bianco, skor
Go Jane.
Espadrillos med nitar
För ett tag sedan (innan
#shoplessjune jag lovar) beställde jag ett par espadrillos från
Ellos för under hundralappen. Direkt när jag såg dem fick jag en bild av hur jag ville göra om dem. Och som ni vet
sedan tidigare är jag svag för nitar så även den här gången fick dessa komma fram. Jag är supernöjd med resultatet och något säger mig att dessa skor kommer bli välanvända i sommar.
Till saken hör att jag beställde ett par gröna också. Dem har jag inte dekorerat ännu men jag lovar att visa er resultatet här när de väl är klara.
Prinsessbröllop och trädgårdsfix
Vi kom precis in från trädgården. Vi har putsat alla urplockade rutor i växthuset och i morgon ska de på plats igen. Stommen till växthuset är flyttad och golvet är lagt. Maken har gjort ett enastående jobb!
Själv har jag mest (bortsett från de putsade rutorna då) jagat en busig liten tvååring samtidigt som jag försökt titta på prinsessbröllopet. Så vackert det var! Jag älskar bröllop. Och alla vackra smycken och klänningar. Wow!
Pärldags
Efter att ha tillbringat större delen av dagen utomhus tänker jag nu ta mig en kvällsdate med mina pärlor. Jag har lite att ta av om man säger så...
Att se det stora i det lilla
I dag drog jag och lillkillen till Folkets Park där det pågick nationaldagsfirande. Jag älskar folkparker. Det är ett stycke kulturhistoria som tyvärr är på väg att gå i graven på många ställen i landet. Även om jag själv inte har upplevt den riktiga folkparksepoken så pågick folkparkslivet ändå fortfarande när jag var liten. Och min generation är nog några av de sista som faktiskt tyckte att det var coolt att hänga utanför parken när det var fest när man var tonåring. Där jag växte upp finns det en folkpark som heter Kåtebol, smaka på det namnet ni. En gång när jag var på fest där blev jag så totalt uppäten av mygg att det knappt fanns en yta hud som inte hade ett myggbett...det var tider det.
Nu hamnade jag visst på ett ordentligt sidospår, det är så när minnena drar iväg. I dag har jag dock skapat nya minnen. Minnen av min son som var så glad över sin lilla flagga att han fullkomligt hoppade i vagnen. Och hur det lyste i ögonen av glädje på honom när han hörde den lokala blåsorkestern spela. Vi vuxna glömmer ibland bort hur lite det krävs för att ett barn ska bli glad. Det kan räcka med en flagga och lite musik. Vi vuxna borde helt klart bli bättre på att lära oss av barnen. Jag blev i alla fall väldigt glad av att se hans glädje i dag.
En onsdagens
Det är banne mig helt omöjligt att ta bra bilder i gassande solsken. Nu vill jag ju absolut inte klaga på vädret men när jag skulle fota i dag gick det helt åt skogen. Jag har slängt så gott som alla bilder bortsett från dessa vilka i och för sig inte heller blev så värst bra. Men, men...det här är i alla fall så här som jag har skrotat runt i dag.
Egenhändigt
piffade shorts från Gina Tricot, linne från Gekås (?), skor från Skopunkten
