I går när jag bilade hem från Borås efter att ha varit runt och fotat med Angelica hade jag en idé om att passa på att åka och fota lite mer. Hela vägen hem hade jag tankar på vart jag skulle åka och hur jag skulle få till de motiv jag hade tänkt. Jag hade ju dessutom fått med mig de fina ballongerna hem och hade en passande klänning, stativ samt fjärrutlösare med mig. Jag såg framför mig hur jag skulle kunna ta magiska bilder i solnedgången vid havet.
 
 
Men när jag väl kom fram till den plats jag hade tänkt mig insåg jag att jag skulle få kånga all kamerautrustning, mina kläder samt ett knippe ballonger en ganska lång bit och redan då tappade jag lusten. Desutom var chansen att springa på folk ganska överhängande och det kändes inte helt bekvämt att ensam bära runt på all rekvisita.
 
 
 
Det känns liksom helt okej att vara två, en som fotar och en som poserar men att fixa allt ensam framför eventuell publik kändes inte helt bekvämt. Dessutom var jag galet trött.
 
 
Men som ni ju redan har sett blev det ju några bilder i alla fall. Jag hävde mig ur bilen, krängde på mig en känning, riggade stativ och knäppte några bilder nästintill i affekt. Samidigt som jag spejade efter ägarna till de andra två bilarna på parkeringen. Jag kände dock inte att jag orkade släppa ut ballongerna ur bagaget och gav lite småsur upp efter typ två minuter.
 
 
Så nej, det här blev inte mina bästa bilder. Dock de mest stressade. Jag har faktiskt shortsen på mig under klänningen och fick med både det ena och det andra i bild.
 
 
Men visst är klänningen ljuvlig? Den fyndade jag på Tradera förra året och den har bara väntat på att få komma ut och vädra sig.
 
Inom kort ska jag göra ett nytt försök att fota de magiska bilder jag hade i mitt huvud, just i denna klänning.
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress